barabokstaver

Hej.

Jag har inte skrivit på år och dar. (eller ja drygt två veckor). det är för att a, jag glömt att jag har en så här sak(blogg), b, jag varit borta, c, dansa!dansa!dansa! men nu skriver jag igen. (låt mig tillägna detta till M.  så du kan ta del av mitt liv)

först och främst. (och jag varnar nu känsliga läsare, denna paragraf kommer handla delvis/mest om avföring). idag när jag avförde så märkte jag, och detta fyllde mig av såväl fasa som facination, att "resultatet" hade en tydlig ton av rött(blandat med den klart mer sedvanliga brun) (detta ger också mitt svar , som den kvicktänkte kanske noterat, i någon mån på den eviga frågan "tittar du på papperet?". ja. jag tittar. inte första gången, ty det vore att njuttitta (och jag njuter inte av att se varken min eller andras avföring (utom ibland på jobbet, då jag, av medkänsla, ibland kan bli glad av att se avföring av någon hos vem avsaknaden av detta ställt till med/hotat om att ställa till med hälsoproblem. eller när man ser en foot-long http://sv.wikipedia.org/wiki/Fot_(måttenhet) (här skulle jag, den dag då min blogg publiceras i bokform då dess genialitet har funnits för stor till att begränsas endast av "ettorochnollor"-mediet, ha en fotnot i klassisk stil, och inte en infogad länk). det kan vara hillarios) och det gör jag inte. jag tittar först när det finns möjlighet att det är rent. men det var det alltså inte i detta fallet)). (jag blir självförvirrad av alla paranteser här. ha överseende. för att uppdatera, och eventuellt klargöra min avsikt om det är så att jag räknat fel, är det nu meningen att alla öppnade paranteser i och med detta ska vara avslutade, och jag menar att återvända till huvudberättelsen). för ett ögonblick tänkte jag "ajdå, det är alltså dags att du snart", för blod i avföringen (iallafall i den mängden som skulle behövas för att färga den så röd som den var (återigen dessa paranteser... jaja... det är ett kul sätt att skriva. kanske svårt att läsa)) ser jag som ett tydligt tecken på att det snart är dags för det. sen kom jag på det. jag åt rödbetsbiff till lunch. rödbeta gör bajset rött. jag är (mer eller mindre) frisk (motsvarande skräck har jag upplevt vid andra tillfällen när jag urinerat (sittandes, mest för att jag ibland känner ett behov av att safea och inte riskera att ett behov följs av ett annat, så att säga, och då finna mig i en knepig situation) och sett att resultatet i toastolen varit väldigt, väldigt grönt. förklaringen har då varit såna där mojänger man sätter i toastolen för att hålla den fräsh, vilken avger en blå vätska (här försökte jag hitta en kul länk som på övertydligt sätt förklarar vad som händer om man blandar gult och blått (det blir grönt). men ingen har, efter vad jag kan finna, kommit på att göra en sån sida. det finns mest sidor om kompicerad färglära) (i ovan nämnda bok skulle hela föregående parentes kunna få vara en fotnot... det kanske till och med skulle kunna vara så att alla parenteser skulle kunna vara fotnoter. men det skulle ställa till problem med parenteser inom parenteser, något jag uppenbarligen flitigt använder. man kan ju inte ha fotnoter till fotnoterna. man skulle dock kunna ha ett system där 1 är en fotnot, och där 1.1 är den första fotnoten i denna fotnot, och 1.2 skulle vara den andra fotnoten i den fotnoten. det skulle dock bli en himla massa fonoter (många fotnoter blir det. tänkte inte på det(tänk yrrol)). men jag läste en bok som hade sjukt långa fotnoter, jag tror det var oracle night av paul auster. där kunde fotnoter pågå under många sidor, och uppta en klar majoritet (dock aldrig hela) av sidor. detta ledde till mycket bläddrande fram och tillbaka. men det var lite charmigt. jag hörde förresten om nån sorts EU-regler om namngivningen av kor (jag kommer inte ihåg vem som sa det. säkert nån bra typ) där rosas första barn skulle heta rosa 1.1 och rosa 1.1's andra barn skulle heta rosa 1.1.2... det är ungefär motsvarande.)

jag vill för övrigt slå ett slag för pysens blogg... (eskaton.blogg.se) hon må vara liten, men naggande god (och det där lät ju betydligt mycket snuskigare än vad jag tänkte. jag menade inget snusk alls, bara att det är en trevligt blogg, och pysen är rätt liten. och nu tänker du, läsare, att "varför tar han inte bort det han skrev om han ångrade det?". men jag väljer att ha kvar det för att hedra dem som skrev saker och ting under, och i nån mån före, skrivmaskinens tid, när det var sjukt knepigt att sudda. bra jobbat hörrni!)

och. för att fylla pretto-kvoten:

We're all just feathers floating in the winds of social life.
every movement, every action is a reaction to the actions, or the lack of actions of others.
so we rush trough mid-air or fall to the ground accordingly.
and as wonderfully or devastating the wind of others can blow in your life, and equallywonderful or devastating can your wind blow in thiers.
this raises the question: who blew the first wind to set us all in motion?

och/eller:

there's a storm so great it could sink every ship, shake every heart.

och som bonusspår (Feat Erika A-B):

let's keep on losing touch with reality, at least for a while.

nu får det vara nog kära du!

allt väl till dig och de dina (?)