rättelse/dementi/ångerfullhet
jag känner så här spontant att jag gjort ett misstag som på ett ganska grundläggande sätt strider mot en sak jag tror ganska starkt på. jag hoppas att jag inte sårat något, och jag kan bara säga att jag ber om ursäkt. jag agerade i tro om att det jag gjorde var nödvändigt och att det var okej. idag vet jag bättre.
som ni alla säkert listat ut handlar det om det jag skrev i ett tidigare inlägg. när jag skrev (ungefär, jag orkar inte kolla upp det för att skriva ett exakt citat) "många parenteser blir det. tänkte inte på det (tänk yrrol)" så begick jag ett fel som jag ofta stör mig på hos andra. jag överförklarade ett skämt. jag skäms. det är att idiotförklara den som lyssnar/läser att känna behovet av att förtydliga vad som är kul i ett skämt. jag tror inte att ni är idioter. en del av er har säkert klara idiot-tendenser, men det är inget jag vill uppmärksamma. jag vill visa full tilltro till er intrelligens (i den mån en dålig yrrol-referens kräver särskilt mycket intelligens för att förstå. det var ju liksom inte ens särskilt kul. det var kanske därför jag kände behovet av att förtydliga. jag ville inte att ni skulle tro att jag inte var rolig och skrev underliga saker. det kan vara så att jag har en dålig självbild och känner alltför stort behov av bekräftelse. jag är en svag människa).
vore det inte lite schysst om man kunde lägga in klausuler i relationer? om man kunde säga till sin vän : vi behöver inte alltid vara vänner, vi kanske till och med blir ovänner någon gång i framtiden. sånt händer. men du får inte bli dålig/töntig/omotiverat elak när det sker. annars kan vi lika gärna skita i att bli vänner från första början. annars blir du skyldig mig en miljon kronor. eller ett finger. fast det vore ju rätt fegt... livet kanske handlar om att våga lita på folk, även om det visar sig att de inte är värda det. (och, mina kära vänner, ni behöver inte oroa er. detta är ingen klausul jag skulle ha haft planer att utnyttja, om vi hade haft en sådan. det är bara en tanke)
idag köpte jag en trisslott. det blev spektakulärt, även om resultatet i slutändan vad att jag hade noll kronor mer än innan... snarare 25 kronor mindre. men jag vann 75 kronor. köpte en dubbeltriss och en vanlig, och vann 75 kronor till och köpte tre vanliga trisslotter till. på dem vann jag inget. men mycket skrapande blev det. och nöjet och spänningen jag kände av detta skrapande var väl värt 25 kronor. så jag kände mig inte så mycket som en förlorare som man i regel gör efter lottköp.
vad är kassler? är det en massiv bit djur? det tycker jag känns absurt...
som ni alla säkert listat ut handlar det om det jag skrev i ett tidigare inlägg. när jag skrev (ungefär, jag orkar inte kolla upp det för att skriva ett exakt citat) "många parenteser blir det. tänkte inte på det (tänk yrrol)" så begick jag ett fel som jag ofta stör mig på hos andra. jag överförklarade ett skämt. jag skäms. det är att idiotförklara den som lyssnar/läser att känna behovet av att förtydliga vad som är kul i ett skämt. jag tror inte att ni är idioter. en del av er har säkert klara idiot-tendenser, men det är inget jag vill uppmärksamma. jag vill visa full tilltro till er intrelligens (i den mån en dålig yrrol-referens kräver särskilt mycket intelligens för att förstå. det var ju liksom inte ens särskilt kul. det var kanske därför jag kände behovet av att förtydliga. jag ville inte att ni skulle tro att jag inte var rolig och skrev underliga saker. det kan vara så att jag har en dålig självbild och känner alltför stort behov av bekräftelse. jag är en svag människa).
vore det inte lite schysst om man kunde lägga in klausuler i relationer? om man kunde säga till sin vän : vi behöver inte alltid vara vänner, vi kanske till och med blir ovänner någon gång i framtiden. sånt händer. men du får inte bli dålig/töntig/omotiverat elak när det sker. annars kan vi lika gärna skita i att bli vänner från första början. annars blir du skyldig mig en miljon kronor. eller ett finger. fast det vore ju rätt fegt... livet kanske handlar om att våga lita på folk, även om det visar sig att de inte är värda det. (och, mina kära vänner, ni behöver inte oroa er. detta är ingen klausul jag skulle ha haft planer att utnyttja, om vi hade haft en sådan. det är bara en tanke)
idag köpte jag en trisslott. det blev spektakulärt, även om resultatet i slutändan vad att jag hade noll kronor mer än innan... snarare 25 kronor mindre. men jag vann 75 kronor. köpte en dubbeltriss och en vanlig, och vann 75 kronor till och köpte tre vanliga trisslotter till. på dem vann jag inget. men mycket skrapande blev det. och nöjet och spänningen jag kände av detta skrapande var väl värt 25 kronor. så jag kände mig inte så mycket som en förlorare som man i regel gör efter lottköp.
vad är kassler? är det en massiv bit djur? det tycker jag känns absurt...
Kommentarer
Trackback
